To wierd to live, to rare to die!

Igår var inte vädret det bästa, luftfuktigheten var på 100% och regnet hängde i luften. Joel och Martin tyckte dock att vi skulle ta en vända till Skärklitt och vandra upp till Skärklittsgnupen. Jag var en aning skeptisk men Martin försäkrade mig om att det inte var lång vandring alls.... jag borde ha vetat bättre än att lyssna på Optimist-Martin... en jävulsvandring i typ nittio graders lutning över stock och sten eftersom vi inte hittade nån stig ens. En halvtimme och en astma atack senare så var vi iaf uppe på gnupen och jag kan trots mitt dåliga humör säga att utsikten var to die for och värd varenda pipande andetag i mina lungor.


På vägen ner så hittade vi iaf på stigen... :D Det var en jobbig vandring men den var värd mödan!!

Klockan 17 öppnade banan i Gåsvarv och vi följde med för att kolla när Martin, Petter, Mackan och Jocke åkte cross. Vi träffade även på en grymt duktig tjej som tävlar i scotercross och quad professionellt. Fatta att hon sopade banan med alla... hon har varit en hel säsong i USA och tävlat i quad och vunnit en serie och kommit trea i en annan... i höst åker hon och två andra iväg igen men för att tävla i scotercross. :D Det var riktigt grymt att se och fast hon var helt överlägsen alla andra så var hon ödmjuk och super trevlig... inga Västerås takter där inte!!! :P
 
Idag så har vi varit hos farmor och farfar och ätit lunch och om en stund så bär det av till Mora för lite shopping... eller jag följer med som moraliskt stöd för jag är utfattig! :P Hoppas ni också får en trevlig eftermiddag!